Happ, idag har det ju varit o-givande som fan, har legat i soffan hela kvällen.
Boring as hell.

Ajaa, skrev en lite poem iallafall, de var längesen.

---

Bräcklig.

Rak i ryggen, inga problem, utsidan blänker men insidan ber,
Maktlös som en sjunkande sten, Insidan gråter men utsidan ler.
växande känslor och temporära lyckorus men
Mestadels rädslor, jag är en sten som blev till grus.
Krossad och förstörd i ett tidigare liv, krossas jag igen så
blir jag till sand, ett finkorningt pulver som rinner ur din hand.
Ett dammande stoft som inte går att greppa,
Så snälla håll i mig och lova att aldrig släppa.   / Patrix








.